Till dig som är liten och finns inuti - Linnéa Regnlund


Till dig som är liten och finns inuti av Linnéa Regnlund är en bok för det lilla, vilsna barnet inuti. Framförallt till den som har grov PTSD och/eller dissociativ störning. Jag läste den för att förstå mer och det gör jag. Jag förstår hur det kan kännas att vara barn i en vuxens kropp. Att det kan vara så att en och samma person inte upplever allt, utan bara är med ibland och att omgivningen inte alls förstår att det är så. Att det ibland är någon annan som pratar, tycker och känner och den personen kan tycka någonting helt annorlunda. Jag förstår att det ibland är skrämmande att vara fler, men att det var viktigt en gång. Att vara fler blev ett sätt att överleva ett övergrepp, trauma eller något annat hemskt.
Boken är skriven i korta stycken där Linnéas egna teckningar blandas med ett pedagogiskt upplägg för att förklara känslor och tankar som finns hos den som varit med om något väldigt hemskt. Det är enkelt att läsa, med många upprepningar som skapar en trygghet och en känsla av att Linnéa verkligen förstår hur det är att vara liten och rädd. Många gånger skriver hon att en inte ska läsa om det får en att må sämre, något som är väldigt viktigt. Självhjälpsböcker är inte alltid bra för alla.
Det finns många citat som jag skulle vilja dela och diskutera kring, men jag har valt ut några få (poängen är ju att ni ska vilja läsa boken, inte att jag har berättat om allt som står i den). Hon pratar om att våga be om hjälp hos någon en litar på. Det viktiga är att det är någon som förstår att det som sägs är sant så att en vågar berätta och be om hjälp när det känns jobbigt. Att ha någon som förklarar vad som är minnen och vad som är här och nu. Det är svårt att förstå det själv när en blir överväldigad av de gamla obehagliga minnena.
”Ingen är bara övergrepp, bara våld, bara minnen. För att bära något måste man vara någon som bär.”
Linnéa skriver för barnet, till barnet i du-form. Hon accepterar att barnet finns inuti och har varit med om fruktansvärda händelser som har skadat det. Utan att vare sig förminska eller gå in på för komplicerade termer förklarar hon hur det kan komma sig att just det här barnet mår dåligt och hur det kan göra för att må mindre dåligt.
Det är ju bara du som är du och som har varit med om det du har varit med om. Men det finns andra som har det på liknande sätt.”
Våga fråga om hjälp och berätta hur du mår, för du är inte ensam om det här. Det finns andra som känner igen sig i det just du upplever. Andra som kan stötta dig och hjälpa dig att må bättre.
Hon tar även upp självskadebeteende och självmord med värme och omtanke om den som mår dåligt. Det romantiseras inte kring det, utan återigen går hon rakt på sak och förklarar att den jobbiga ångesten inte försvinner av att skada sig själv. Flera gånger upprepar hon att den som läser är viktig, det är viktigt att just du finns. Det är inte meningen att du ska skada dig, det är inte meningen att du ska må så här dåligt. Det handlar om livsbejakande, och att se att det är värt att leva och inte ta livet av sig.  
”Man kommer dö förr eller senare i alla fall, så frågan handlar egentligen om livet.”
Det är svårt att veta vem just den här boken är bra till, eftersom vi alla är helt olika och har olika erfarenheter och upplevelser. Den kan vara bra för dig som är liten och finns inuti, eller för dig som känner någon som är det. Eller om du vill veta mer om PTSD och dissociation. Det fina med den här boken är att den berättar och förklarar inifrån hur det kan kännas och vara, till skillnad från faktaböcker i ämnet som förklarar vad som händer utifrån.
Låter den intressant, så testa, läs en liten bit och se om det är något för dig. Det kanske är den vän just du behöver för att känna att någon förstår hur du har det. Oavsett om du väljer att läsa den eller inte, vill jag dela de viktigaste orden i boken med dig:

Det kommer bli annorlunda. Det kommer bli bättre.”



Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

På samhällets axlar.

Så mycket nytt